Halldór Laxness – Atomstationen

Denna bok handlar om Något Politiskt. Efter andra världskriget vill vissa styrande personer på Island sälja en bit av Island till USA för att de ska ha en militärbas där. Eller en utgångspunkt för välgörenhetsaktioner. Jag tror att det senare är ett svepskäl. Folket är upprörda eftersom Island nyss blivit självständigt.

Vissa vill även hämta hem ”nationens älsklingssons” ben från Danmark och ha en ny begravning. Båda sakerna har typ hänt i verkligheten.

Flummigt? Ja. Lägg till en orgelspelande filosof, två lagerarbetare som kallar sig gudar och kör omkring i en Cadillac samt en seriös debatt om allmänna daghem. Sedan tror jag att statsministern kallas för Tusen Tänger för att han köpt en massa tänger per person?

Huvudpersonen heter Uggla och kommer från landet, norrifrån. Hon får arbete hos politikern Bui Arlands familj som hushållerska. Hennes tankar och upplevelser är det som jag kan ta fasta på i boken. Jag associerar till ”Flicka med pärlörhänge” ibland.

Det är en krånglig bok att hänga med i. Den är liksom politisk-filosofisk-flummig. Samtidigt är den väldigt speciell på ett bra sätt. Jag tror att jag kommer att minnas den, och inte bara för att det figurerar en fårpestdirektör och en silloljeraffinaderidirektör i den.

3 poäng känns som ett menlöst och fegt betyg till en bok som jag hade kunnat bli jättefascinerad av eller såga totalt. Men om man tittar på hur framsidan ser ut så passar ju ett menlöst, fegt betyg perfekt.

Fakta
Halldór Kiljan Laxness, Island, fick priset 1955 ”för hans målande epik, som förnyat den stora isländska berättarkonsten”.