Löpningspeppsboken nummer 1: Heja, heja!

Heja, heja! är en bok fylld med träningspepp, inspiration, roliga formuleringar om löpträningens enkelhet (och behov av snygga linnen och träningsklockor), bra idéer och väldigt mycket glädje. Korta kapitel, funderingar och rader. Tror att vissa kapitel är publicerade som krönikor tidigare eftersom de är krönikelånga och har bra slutknorrar. Boken är helt enkelt perfekt för en person i en lässvacka. (Och träningssvacka med för den delen.)

Man måste även älska Martinas kapitelrubriker. Eller vad sägs om: Som en brinnande räv genom Bromma, Saker man inte ljuger om, eller Varför min familj absolut inte kan komma och heja på mig när jag springer. Det är nog möjligt att man även måste älska hur författaren delar med sig av resan från träningsrädd till löpningsinspiratör på ett sätt som gör att det inte alls känns omöjligt. Alla kan!

Satt en stund och var putt över hur många lopp det verkar finnas kring Stockholm för en träningsgrupp som Dr. Trottle, men skulle det startas en liknande grupp här uppe skulle denna grupp framgångsfullt kunna fylla sina helger med pokalfyllda tävlingar. Umeå med omnejd kan till exempel erbjuda Nydalaloppet, Blodomloppet, Vårruset, Toughest och Tavelsjö halvmaraton. Det finns med andra ord INGA giltiga skäl för att inte starta en träningsgrupp.

(Och om jag någon gång får för mig att springa ett maraton ska jag helt fräckt sno idén om att man får presenter efter varje mil. Sjukt smart.)

Betyg: 4 kor som står snyggt vid ens löpväg

Titel: Heja, Heja!
Författare: Martina Haag
Förlag: Piratförlaget, 2012
Antal sidor: 177
Hittas t.ex. här: Adlibris, Bokus

Nu äter vi!

”Två 45-gramshamburgare med sallad, ost, dressing, bröd och pommes frites. Skrovmålet skulle så småningom även komma att ligga till grund för ett unikt svenskt monster, den inbakade hamburgerpizzan Calzkrove.”

Ungefär när jag hade läst så här långt utnämnde jag detta till världens bästa bok i mathistoriegenren. Som norrbottning (bosatt i Västerbotten) är jag van att min landsända förbises på alla vis i alla historiska skrivelser. Men här är en bok om mat, där inte bara Frasses och Max betydelse för Norrbottens hamburgerätare får en grundlig genomgång, utan även Skellefteås mytiska pizza Calzkrove tillägnas nästan en hel sida. Nu vet jag hur och var den uppstod.

Men det är sannerligen inte bara för att den uppmärksammar Sveriges nordligare delar som Nu äter vi! är en bra bok. Den är insatt, påläst och har bra flyt. Den får mig osökt att tänka på faktaböckerna för barn som hette något i stil med ”Puss & dass & pantalong”. Det är lätt att hänga med, det är mycket fakta men presenterat på ett sätt som gör att det är roligt att läsa om.

Jag vet nu till exempel att min bror är jämnårig med chipssmaken sourcream & onion, att glass i frysens pionjärskede ansågs som en näringsrik efterrätt och att Ikea sätter standarden för vad resten av världen anser är svensk mat.

Rekommenderas till dig som gillade Historieätarna och vill ha mer källor och ännu mer matnörderi. Till dig som vill veta varför svensk kinamat ser ut som den gör och varför 70-talet var konservernas gyllene era. Eller bara alltid har undrat hur man gör sina egna micropopcorn.

Betyg: 4 bridgetårtor

Titel: Nu äter vi! De moderna favoriträtternas okända historia
Författare: Jenny Damberg
Förlag: Ica bokförlag, 2014
Antal sidor: 310
Hittas t.ex. här: Adlibris, Bokus
Fick boken genom Booked