Bokcirkel på egen hand

Dålig sak med att vara förkyld: Man missar bokcirkel.
Kör en egen cirkel här istället.

Bok: Vi har redan sagt hejdå
Författare: Daniel Åberg
Plats: Soffan
Tilltugg: Vatten och näsdukar

Vad tyckte ni om huvudpersonen?
– Jättejobbig! Han var liksom både egoistisk, beäknande, överanalytisk och helt och hållet ansvarslös på samma gång. Skyllde alltid ifrån sig...
– Jag tyckte synd om honom, han ville så väl men kunde inte. Det måste ju vara jättejobbigt att inte kunna älska någon fast man försöker? Att hela tiden förstöra det som kanske kan bli bra?
– Hm, kanske det. Hur lik tror ni han är författaren? De är ganska lika på bilden och på hur han beskrivs i boken?
– Jag tror att man ska tro att det är författaren, men jag tror inte att det är det. Han skriver ju att kapitlen presenteras i icke kronologisk ordning "för att höja graden av fiktion".
– Exakt - det är självupplevt men han ändrar om ordningen för att vi ska tro att det är en hittepåroman!
– Nä, jag menade tvärtom! Han vill poängtera att det inte är han.
– Hm. Vi tar nästa fråga.

Vad tyckte ni om språket/skrivsättet?
– Det var väl kul. Även om jag störde mig på det först. Använd punkt människa! Kan jag tycka.
– Jag gillade det, det gav lite fart och verklighetstrogenhet till dialoger. Man tänker ju samtidigt som annat händer.
– Men åter till det här med kapitlen, det känns lite som ett grepp för att få uppmärksamhet. "Han är den där som har satt förordet sist! Så busigt!"
– Hehe, fast jag gillade det faktiskt. Det var ärligt, folk skriver ju böcker med knäpp kronologi hela tiden, då markerat med freaking kursivt, det här var mer rakt på sak. Nu kan man ju bläddra sig fram och läsa den i rätt ordning om man nu skulle vilja det. Plus att man slipper kursivt.

Vad tyckte ni om boken då? Hela boken?
– Den var bra! Fast slutet - lite amerikansk romcom möter svenska filmers slut. Det blir aldrig bra ändå.
– Jag blev mest ledsen över att det finns folk som lever såhär utan att tro på att saker kan vara bra.
– Håller med, dessutom känns det som en helt annan värld där i mediastockholm, än pytteumä.
– Jag tänkte på det här med teknik, boken kommer att vara helt ute om 50 år. Det facebookas, twittras, sms:as och kollas Flickr, det kommer man skratta åt om, ja kanske bara 20 år? 10? Minns när jag läste "Och solen har sin gång" och bara DOM SKICKAR BREV! DOM STÄMMER TRÄFF! "DU KAN NÅ MIG VIA MIN BANK" Galet vad analogt och stenålders.
– Hehe... Jo kanske.. Men jag tycker nog ändå att den är ett litet mästerverk på sitt sätt. Som hon sa i boken.

Och det får avsluta dagens bokcirkel.
Tack för visat intresse.


Tillbehör vid en förkyld bokcirkel.