Utläst: Då tänker jag på Sigrid
Då tänker jag på Sigrid är en stillsam och lågmäld bok på ytan, men STORA STORMAR finns inunder. Hanna lämnar hemska Stockholm och åker till släktgården för att samla ihop sig efter en kärlekskris. Kvar i byn finns ett antal släktingar som inte pratar med varandra.
Boken påminde mig om många andra böcker. Till exempel
Amerikahuset (jag tror det var så den hette) som är den värsta bok jag någonsin läst om vanvård av djur. Och ångest hos en bonde. Den påminde även lite om
Utrensning, som är den bästa bok jag läst om avundsjuka på ett syskon. Det här är inte i närheten. Men det påminner.
Kärlekshistorien mellan Hanna och den gifta man som hon jobbar tillsammans med påminner om alla såna berättelser i alla böcker och filmer om en ung kvinna som trots att hon är sjukt kompetent känner sig lite osäker, och hittar meningen i livet genom att komma i andra hand hos sin partner samt älta om hon bör göra det eller gå vidare.
Så boken känns som en mix av detta, med ett särskilt skrivsätt, som är liksom poetiskt? Det är halva meningar och antydningar. Och upprepningar av somligt, som:
Hur långt räcker kärlek? Efter ett tag tröttnar jag lite på detta upprepande. Sedan hoppar den mycket mellan händelser, tider och personer. Allas version berättas. Jag saknar en central person att följa.
Det jag gillar med boken är alla beskrivningar av hur det ser ut, och hur det är att komma tillbaka till sin ort där man kommer ifrån. Man förstår precis. Det är som att lyssna på Säkert. I veckan har jag varit i Östersund, dvs. samma plats ungefär som där boken utspelar sig. På vägen dit satt jag klistrad mot rutan för att kolla på gårdar. Sådär kanske Storgårda ser ut, eller sådär… Mitt resesällskap, (som inte var Resesällskapet), fattade inget. Det var väldigt vackert överallt, och Storgårda kändes ännu mer på riktigt.
Och så Bosse Bonn och Kalle på byn. Vilka fina. Jag tänker ibland att de sitter och fikar kubb tillsammans. De känns verkligen som riktiga personer.
Då tänker jag på Sigrid är en sorglig bok om att tiga för länge och att inte följa sitt hjärta. Jag tror att slutet med presenten ska uppfattas positivt, men det kändes som att hon bara gick tillbaka till gamla hjulspår och inte kom sig framåt. Fast alla böcker behöver ju inte vara glada.
Betyg: 3-
Titel: Då tänker jag på Sigrid
Författare: Elin Olofsson
Förlag: Wahlström & Widstrand (2013)
Hittas t.ex. här: Adlibris, Bokus