Notis: Dessutom har han vader som dallrar när han håller upp benen i luften och petar på dem, vilket låter ganska äckligt, men om man tittar på vader i sin närhet så har de alla en tendens att dallra om man håller upp dem i luften och petar på dem. Slut på notis.
Mr Biswas och hans fru Shama har fyra barn. Deras relation är sorgligt dålig. Mr Biswas beskrivs ofta som ”mild” och ”stillsam”, till exempel på baksidan av boken. Det hindrar honom dock inte från att diktera villkor för barnen, kräva att de passar upp på honom och sparka Shama i magen när hon är gravid. Mr Biswas är visserligen stolt över barnens framgångar i skolan. Men han beter sig mycket illa mot Shama, mest genom vad han säger till henne.
På bokens baksida står det även att det är en ”humoristisk krönika över en mans liv”. Det är sannerligen en krönika, men humoristisk? I så fall en dyster, svart och tragisk humor. Jag tycker mest synd om alla dessa människor som verkar leva ett liv utan kärlek, där det viktigaste är att äga saker, att vara bättre än de andra och ha den bästa relationen till släktens lyckade son Owad. Den enda gång det står att Mr Biswas älskar någon, så är det en kalv som han fick ta hand om när han var liten. Den råkar han dock tappa bort så den drunknar. Yey, jättekul.
Det bestående intrycket av den här boken är ”Trinidad är ett riktigt skitställe”. Alla platser är smutsiga, mögliga och slarvigt byggda. Det som verkar bra är egentligen bara bluff. Det som börjar fint blir förstört. Alla drömmar krossas. Tulsi-klanen är som termiter som förstör allt i sin väg. Alla luras och utnyttjar de svagare. Yey, jättekul.
Hittade Trinidad och Port of Spain på min lysande jordglob.
V. S. Naipaul är mycket bra på att skriva om Trinidad som ett skitställe och Mr Biswas som en tragisk figur. Det känns nästan som att man är där. I Alex författardatabas står det att Naipauls far stod modell för Mr Biswas, så det kanske är därför han är så bra på att skriva om det. Hur som helst – 3 poäng. Notera dock att den enligt min uppfattning är för lång och dyster för att läsas för nöjes skull.
FaktaV.S. Naipaul, Storbritannien, fick priset 2001 ”för att ha förenat lyhört berättande och omutlig iakttagelse i verk som dömer oss att se den bortträngda historiens närvaro”.
Åh, precis just den fick jag i somras! Fast den ligger ute i skärgårdsstugan, nånting säger mig att jag inte kommer läsa den förräns nästa sommar...
SvaraRaderaAlla böcker blir sannolikt bättre om man läser dem i skärgårdsstugor. Skärgårdsstugor=livets fröjd och lyx. :)
SvaraRadera