Eyvind Johnson – Nu var det 1914

Det här med namn alltså. Och så var det 1914 heter ju inte boken. Som jag skrev förut. Den heter Nu var det 1914. Men den är tydligen en egen bok! Så jag hade inte ens behövt tillämpa Eyvind Johnson-begränsningen. However:

Handling synligt

14-årig pojke lämnar fosterföräldrar, gör en snabbvisit hos föräldrar för att sedan medelst tåg dra ut i vida världen. Den vida världen innebär flottning, tegelbruk och potatisupptagning. Det är dock inte så mycket action som det kan låta här.

Handling osynligt

14-årig pojke blir vuxen. Går från att vara rädd, söka sin plats och vilja passa in till att känna att hallå, att leva är ju värsta grejen! (Vilket han kanske hade sagt om han varit 14 idag.)

Miljö

Norrbotten! Omslaget på boken=hemma. Älvar är älvar och inga floder eller åar. Tallskog och granskog. Tror att den till och med luktar nysågade stockar. Eventuellt.

Tyckeri

I början tyckte jag inte om berättarstilen. Att kalla någon för "den gamla kvinnan" istället för "min faster" eller vad hon nu var kändes överdrivet. Och det är ju ganska enformigt arbete han hamnar på, den unge mannen. Men det tar sig! Jag börjar så smått bry mig lite om de här personerna, som ger bort sin klocka innan sprängning, utifallatt.

Och mitt i allt dyker det upp en saga om hur dimman ger folk sjukdomar. Den gillade jag, oväntat nog. Kan ju annars vara ganska sträng mot random saker som inte hör till berättelsen.

I Johnsons efterord (till hela Romanen om Olof) får sagan sin förklaring:

"Om författarens försök att ge en helbild slinter mot en ofta tråkig verklighet, som tycks honom så grå att han lägger ner pennan och bara sitter och stirrar ut i luften, då kan han göra omvägen över sagan. Sagan är alltid en öppen dörr."

Håller med om att sagan gav en bättre helbild av 1914.

Romanen om Olof sägs vara självbiografisk till viss del. Jag vill därför lägga en liten lapp till den stackars 14-åringen på hans brits där det står: "HEJ! Du kommer i framtiden att sitta i Svenska Akademien OCH få världens finaste litteraturpris! Det kan du se fram emot när du går bland dina potatisar."

Jag går dock nu och tar en dusch och njuter av mitt elektriska ljus och mitt icke dödshotande arbete.

Fakta
Eyvind Johnson, Sverige, fick priset 1974, ”för en i länder och tider vittskådande berättarkonst i frihetens tjänst”.