(Gillade även invigningen)

Här pågår OS.
Läsning är nedprioriterat.
Det finns ju så mycket att gilla med sport!

Saker jag gillar med simning: Korta lopp, man hinner alltid se dem, även om man ska iväg.
Saker jag gillar med basket: Att ingen håller på och gnäller på domaren.
Saker jag gillar med fälttävlan: ALLT! What's not to like i denna underbara sport?
Saker jag gillar med handboll: Att de kan kasta åt alla håll, även bakåt.
Saker jag gillar med fotboll: Snygga nickmål, en perfekt brytning och att jag blir så glad av att titta på det hela.
Saker jag gillar med cykling: Stoneface! De ser likadana ut i 14 mil. Och så hinner man ändå se hur loppet slutar, även om man varit iväg.
Saker jag gillar med lerduveskytte: Den svenska tjejens inställning när hon åkte ut mot regerande mästare.
Saker jag gillar med beachvolley: Att de är så sju-hu-kt bra.
Saker jag gillar med gymnastik: Det sista hoppet ner från den där pinnen som de står på.
Saker jag gillar med pingis: Att jag ÄNTLIGEN har fattat reglerna.


Bör jag ta med denna skrift på listan över årets lästa böcker?

Igår gick bokcirkeln på kafé

Man fick glass!
Man fick byta böcker!
Det fanns Nobelpristagare i bunten!
(Dock lästa men principen uppskattas stort.)
Och det mulna vädret på vänstra bilden blev faktiskt sol.


Någon inbiten umebo vet kanske var dessa överdimensionerade glassar serveras? :)

Dagens nyheter

1. OS är livets fröjd. Men det borde endast få pågå på icke-arbetstid och när det regnar. Jag kan ha överseende med att det då måste pågå i 6-8 veckor. Det är helt lugnt.
2. Du kanske inte vet det, men döden spelar faktiskt inte handboll var inte livets fröjd. Får inget grepp om huvudpersonerna, och författarna kanske inte vet det men Norrland är faktiskt trött på att beskrivas klyschigt.
3. Jag och resesällskapet har cykelorienterat. Det var LIVETS FRÖJD! I hela 2,5 mil. När jag blev trött åt jag en oliv. Oliver får bli veckans frukt/grönsak.


Valde kartan utan "skog" i namnet.  Undrar var vi hade hamnat med kartan MED skog i namnet?

Läget #70

Fråga: Är jag i fas?

Antal veckor:
70

Antal lästa författare:
68

Genomsnitt (ska ligga på 1,02):
0,97

Svar: Nej. Och egentligen borde jag ha läst 72 styckna idag för att vara i fas. Har dock på senaste tiden upptäckt att inget kan få ett Nobelprisprojekt att vackla såsom semester, slut på semestern, andra bra böcker, OS-fotboll och på den extremt senaste tiden: panna cotta.


BILD

War horse

Gäsp.
Nu kommer hästen!
Gäsp.
Nu är hästen med igen!
Gäsp.
Nu springer han!
Gäsp.
War horse får en svag trea. Utan hästen hade den dock fått en etta, och i och för sig bara hetat War, och varit hälften så lång, men en åker hade plöjts och olika personer hade sagt känslosamma saker till varandra.
Gäsp.


Bild: sxc.hu. Ganska likt, om det inte vore för att saknades fyra vita strumpor på bena på'n. Och så har den här bläs istället för stjärn. Och den heter kanske inte JOEY? Vad är det för hästnamn ens? Godnatt.

Själv vill jag tipsa om kategorin avbytare emedan den är min favorit.

Testar en sån där tipsmojäng som lägger små tips under varje blogginlägg.
Har inte bestämt mig för om jag gillar't.
Den tipsar onödigt mycket om Henri Bergson tycker jag.

Yeats+Gonne=nope.

Har bara börjat på Yeats-boken men vill verkligen rekommendera förordet och introduktionen. Kaj Attorps är förordens mästare (sorry till någon som jag tidigare utnämnde men har glömt bort). Det är fantastiskt välskrivet och intressant.
Två frågor infaller:
1. Finns det en film om Yeats? Borde det göra. Finns material till tusen filmer.
2. Varför har jag aldrig hört talas om Maud Gonne tidigare? Finns material till två tusen filmer. Oklart varför någon skulle se/göra två tusen filmer men det borde åtminstonde finnas en.


Yeats – en cool typ som förmodligtvis hade haft pilotbrillor om han levt idag.

Ivan Bunin – Mörka alléer

Det här är en novellsamling som håller sig till ett ämne: Kärlek. Gärna olycklig sådan (folk skjuter sig i båda tinningarna med revolvrar) eller folk som tänker tillbaka på Hur Det Var När De Rodde Omkring Med Lantflickan På Sjön.

Boken innehåller 22 noveller som är mellan 0,5 och 30 sidor långa. De utspelar sig i Ryssland eller Paris-ish. Det är oftast på den tiden när man åkte släde och hade långrock (slutet på 1800-talet?). Fast de i Paris är lite senare, tror jag.

Kärlekstemat varieras mellan olyckliga kvinnor, män och barn. Det är mycket jämställt – alla lämnar varandra till höger och vänster, även om männen oftare är i jag-form och får stå för berättandet och beskrivandet av kvinnornas filtstövlar och vackra knän.

Jag gillar språket. Det innehåller bland annat meningar på en halv sida som ändå inte är krångliga och formuleringar som beskriver hur det ser ut som får mig att verkligen SE hur det ser ut.

En intressant notering i svallvågorna efter håriga-armhålan-i-Melodifestivalen-skandalen: här har kvinnor rikligt med hår, även under armarna, och det beskrivs som vackert. Till och med sjukt hett.

Fakta
Ivan Bunin (statslös; född i Ryssland), fick priset 1933 ”för det stränga konstnärskap, varmed han företrätt den klassiskt ryska linjen i prosadiktningen”.

Läget #69

Fråga: Är jag i fas?

Antal veckor:
69

Antal lästa författare:
67

Genomsnitt (ska ligga på 1,02):
0,97

Svar: Naj!


Bild, som ändå måste sägas går i en positiv riktning. På lång sikt.

Jag kallar den pärla

Egentligen borde man inte alls gilla såna här böcker. Egentligen. Fast det gör jag. Trots att det handlar om hemlösa människor och ensamhet och sorg och sakernas tillstånd. Både Lou och No och alla andra människor i den är extremt verkliga och fina. Och trots att den ger en undergångskänsla i magen efter halva boken är den ändå bra. Läs den.


Delphine de Vigan: No och jag.

Bromsklossen i juli heter Det stora huset

Snart kommer jag nog in i den, snart blir jag nog fast. Men nej, Det stora huset fångade mig aldrig. Det blir för spretigt (fyra berättare berättar två kapitel var) och det finns bara väldigt smala trådar mellan de olika berättelserna. Det är som att få små pyttepyttetuggor när man förväntat sig en rejäl måltid. Därför tog det också två veckor att läsa ut den. Jag ville aldrig läsa vidare. Och det där skrivbordet, kunde det inte ha fått vara med lite mer?

På plussidan – det är fina små smakbitar egentligen. Men jag hade väntat mig mer.


Inte i närheten så bra som Kärlekens historia av samma författare. Nej.

Har börjat på nästa

Lite osäker på hur författaren ska kategoriseras. Det handlar om ryssen Bunin. Är det en lyriker? Eller en vanlig? Eller en novellist? I den här skepnaden är det dock noveller som gäller. Har hittills läst kanske fyra och de är 1) korta, 2) dramatiska, 3) vackert-språkiga. Och man får vidga sina invanda tankemönster – man kan ju faktiskt fara till badorter i Kaukasus på semester.


Alléer.

Henri Bergson – Skrattet

Den här boken höll aldrig på att ta slut. Men nu äntligen. Henri Bergsons bok/essä Skrattet från 1900 handlar lite om skrattet, men mest om komikens väsen. Trots sitt förmodat underhållande ämne är det en långtråkig, dyster och svårläst liten skrift. Jag tror att han kommer fram till följande:

1. Man skrattar bara åt mänskliga saker (en lustig hatt är kul för att den är gjord av en människa).
2. Man skrattar inte åt den man har medkänsla med (detta gör skillnaden mellan drama och komedi).
3. Mekanisk stelhet är kul (typ en som ramlar).
4. Skrattet är en social gest för att dämpa excentriciteten hos individer som annars skulle ha kunnat isolera sig från samhället (skrattet är enligt hans idé alltid utpekande och straffande).
5. Skrattretande lyten är de som kan härmas av en välskapt människa (whaat?).

Exempel på saker som man skrattar åt, enligt Bergson:

• hår som ändras från mörkt till blont
• en röd näsa
• en som ramlar på gatan
• en i omoderna kläder
• en hund som är klippt endast till hälften
• en man som klär ut sig
• en skog där träden är fullklistrade med valaffischer.

Det här gör att hans exempel på komik känns väldigt föråldrade. Hans exempel från samtida pjäser och böcker känner jag heller inte till. Och exemplen är ju det som ska göra en sån här text bra. Här drar de bara ner intrycket.

Till författarens fördel: Han är en mästare på metatext. Text om hur texten är uppbyggd. Han kan beskriva hur texten är som en stig i en skog, där vi stannar upp vid en korsning, för att följa tre avvikande vägar till sitt slut, återvända till korsningen och sedan fortsätta rakt fram på den ursprungliga stigen. Sedan börjar han med stig 1, osv. Därför blir det en tvåpoängare till H. Bergson istället för en etta.

Jag håller även med om hans slutsats att komiken ofta låter karaktärerna vara fast i ett handlingsmönster. De är bara en sak hela tiden. Som till exempel Solsidans Ove Sundberg – Den snåla, Mickan – Den ytliga. För att ta ett mer nutida exempel.

Fakta
Henri Bergson, Frankrike, fick priset 1927 ”som ett erkännande åt hans rika och livgivande idéer och den glänsande konst varmed de framburits”.

Bästa kombinationen

Gränna borde sannerligen vara känt för sin glass och inte bara för sina grisar! Har besökt Grenna Glass. Köpte två kulor. Den första var enorm. Den andra skulle ha räknats som tre kulor på vilken annan glassaffär som helst. Och på övervåningen hade de en bokhandel.

Om de haft en häst till utlåning hade hade jag antagligen flyttat in.

Läget #68

Fråga: Är jag i fas?

Antal veckor:
68

Antal lästa författare:
66

Genomsnitt (ska ligga på 1,02):
0,97


Svar: ...

Pauskatt

Tur

1. "Vi ska fara förbi min syster och lämna hennes tv"
kan visst även betyda
2. "Vi ska fara förbi min syster som bor på en gård med en miljard islandshästar och rida ut på en tur i världens bästa väder på kanske världens vackraste ställe. Och förresten ska vi lämna hennes tv också."
Nu undrar jag:
Finns det fler uttryck som egentligen betyder alt. 2?
Man kan ju missa nåt.


De fyra anonyma ryttarna. Jag är längst till vänster, och även nöjdast.


En annan blomma. Till min mor: jag vet vad den heter.

3 ur miljarden.

Så tänkte Akademien mellan 1946 och 1978

Nobelprisprojektet fortsätter att arbeta i sakligt, upplysande och informerande syfte med att tjata om hur den här Akademien egentligen har tänkt. Förra gången om 1930-talets vanliga-människor-inriktning, nu om ungefär resten av seklets inriktning: Banbrytarna. (Blev de less på att byta riktlinjer för priset? Eller tyckte de sig ha kommit på den bästa? Om detta förtäljer inte boken*.)

1946–1978: Djärva förnyare
(För det första: Det fanns inga pristagare mellan 1940 och 1943. För det andra: Hur tänkte akademien 1944 och 1945? Johannes V. Jensen och Gabriela Mistral. Jag gissar att de är förnyare men inte riktigt lika mycket som de senare. Detta får utredas vidare.)

1946 kickade således Akademien igång en ny era. Priset skulle gå till litterära förnyare. Banbrytare. Dit hörde tydligen Hesse, Faulkner, Gidé och Eliot. Många hade tidigare inte kunnat komma på fråga, men nu snirklades de förbi olika ”moraliska hinder”. Denna epok höll på ända till 1978 och medförde att ordet ”idealisk” fick lite bredare betydelse.

Här finns alla böcker jag läst av 1940-talets pristagare, 1950-talets pristagare, 1960-talets pristagare och 1970-talets. Typ alla.


* Boken

En fråga från Henri Bergson

"Vad beror det egentligen på att detta speciella logiska förhållande gör att vi, så snart vi har uppfattat det drabbas av konvulsioner som får oss att rista och skaka, medan alla andra sådana logiska förhållanden lämnar vår kropp oberörd?"

Skrattet, s. 8

Ätbara saker

Jönköping levererar!
Matfestival och äppelodlingar med gårdsbutiker.
Det enda molnet på himlen är just molnet på himlen.
Men det är en värdslig sak.




Rudenstams – man ville ha allt i butiken! De försökte dock kväva mig med en smula från en provsmakningsbiscotti, men jag överlevde. Och handlade 12 flaskor cider.

Läget #67

Fråga: Är jag i fas?

Antal veckor:
67

Antal lästa författare:
66

Genomsnitt (ska ligga på 1,02):
0,98


Svar: Nej. (Men nu läser jag ju Skrattet, så allt är ju jätteroligt ändå. Ju.)

Så här långt har bilden hunnit nu:




(Jag är även så semestrifierad att jag fotar blommor. Och berättar det för folk.)

Norrlandskusten

Gissa berget:



Gissa utsikten:



Gissa lunchstället:



Ledtråd: Det har med ett nedlagt sågverk att göra och det har med en av mina favoritböcker att göra. Det kan eventuellt även ha med en som heter Bricken att göra.

Steg 2: Packa böcker

Och ju fler desto bättre ju roligare blir det än man gör sig.
Är valspråket för dagen.


Högst upp längst bak: kudde. Oklart varför den är upp och ner. Tror det är feng shu. Shui? Shi.

Att förbereda en bilsemester

Steg 1: Provlyssna på ljudböckerna.
Efter missödet med den sluddrande uppläsaren av Mordet på Orientexpressen tas det inga risker i det Nobelprisprojektska hushållet.
Här provlyssnas det.
Och Hundpojkens uppläsare har en förkärlek för att betona saker på första stavelsen. LÄgenheten, FARbrodern, YTTerdörren. Tveksamt om den får följa. Man vill ju liksom höra vad han säger, inte bara hur.


De två KANdidaterna VÄNtar på BESlutet.

Hängmatta. Livets fröjd.

Här läses Det stora huset.
Vad läser du?


Det är skugga=långbyxor och filt.

Självbedrägeri och självpepp, visst var det synonymer?

Härmed utnämner jag juli till den roliga månaden.
Passande nog påbörjar jag Skrattet av Henri Bergson idag.
Titta en sån festlig bok med rolig framsida.
Enligt undertiteln är det "en undersökning av komikens väsen".
En sådan bok kan väl för all del inte vara tungläst och trist?


Är det bara jag eller försöker biblioteken sno åt sig cred för böckerna genom att klistra sitt namn precis under titeln hela tiden?

Årets bästa lista – junis kandidater

Juni
Juni var kall och eländig, men även en fröjdefull månad med många fröjdefulla aktiviteter som dock hindrade något i målsättningen att läsa en ytterst stor mängd böcker.

Till final:
Bönderna – Wladyslaw Reymont

Till andra chansen:
Mardrömmen – Kenzaburo Oe



Regler för årets bästa lista:
Varje månad skickas en bok direkt till final, och 1 eller 2 går till andra chansen. I slutet får tre av dessa komma med på den slutliga topplistan.