En man som heter Ove

Varje gång jag kör bil till jobbet tänker jag på Ove. Inte för att jag kör Saab (vi har en Ford), utan för att jag väljer vägen där det finns ett trafikljus och två rondeller istället för fyra trafikljus, en rondell samt Umeås mest trafikerade övergångsställe. Alla som vet nåt vet ju faktiskt att det drar mindre bensin att hålla sig i rörelse än att stå still.



En man som heter Ove börjar med ett kapitel i en datorbutik, skrivet på ett sätt som ger mig mycket skeptiska aningar. Ove är precis en sån person som jag inte orkar med fler av. De är. Inte. Roliga.

Men om det är något som boken vill säga är det kanske att det oftast finns mer än en anledning till att människor är som de är. Och just Ove visade sig vara mycket mer än jag trodde. Har inte gråtit så mycket under läsningen av en bok på väldigt länge. Dessutom stannar den kvar i ens tankar efteråt, och det inte bara när man väljer väg till jobbet.

Vill inte säga för mycket om handlingen, men rekommenderar boken till alla som vill läsa en välfylld historia om kärlek, sorg, oväntad vänskap samt om vikten av att inneha insexnycklar, ett tankkort och lite korrugerad plåt. Och alla som vet nåt vet faktiskt att det är den bästa sortens bok.

Betyg: 4 Saabar

Titel: En man som heter Ove
Författare: Fredrik Backman
Förlag: Forum
Antal sidor: 351
Hittas t.ex. här: Adlibris, Bokus, Cdon