
Utan kandelaber ingen nyårsmiddag.



Oj vad jag hade svårt att komma in i den här boken. Jättesvårt var det. Jag tror att det beror på en grej som hände efter kanske 70 sidor. Boken inleds med berättelser från när Wole är cirka tre år. Det hoppar lite i tiden, men allt handlar ändå om barndom. Men plötsligt ändras tidsperspektivet och berättaren säger att Aké har förändrats och man inte längre ser det som det var förut. Alla de bästa lekställena är borta och det ligger skräp överallt. Jag väntar på att få veta när han säger detta och varför detta har hänt.FaktaWole Soyinka, Nigeria, ”som i ett brett kulturellt perspektiv och med poetiska övertoner gestaltar tillvarons drama” fick priset 1986.


När jag läste Harold Pinter så begränsade jag mig till fyra pjäser. Nu har jag läst fem noveller av Heyse, och det får sannerligen räcka. Jag fattar hans grej. Tror jag. (???) Novellerna handlar alla om kärlek och relationer, ofta i anslutning till Rom på något vis. Fakta
Paul Heyse, Tyskland, fick priset 1910 med motiveringen: ”såsom hyllningsgärd åt den fulländade och av ideal uppfattning präglade konstnärlighet han ådagalagt under en lång och betydande verksamhet såsom lyriker, dramaturg, romanförfattare och diktare av världsberömda noveller”.

"Berätta om tre Nobelpristagare du gillar eller är nyfiken på" säger Lyran i veckans tematrio. (Episkt tema, måste jag bara säga.) Jag tänker utmana mig själv och skriva om tre som jag är faktiskt, på riktigt, ärligt, jag lovar, är nyfiken på. För vissa av pristagarna är jag faktiskt inte alls nyfiken på, de är med i listan och så tar jag mig genom dem. Men. Här är dom:



Här är ett fall där jag återigen tycker mer om poeten är om dikterna. Gabriela Mistral – stencool, Nelly Sachs – vilken imponerande person! Hon bryter normer, hon tar hand om folk, hon tar sig vidare, hon skriver på natten i världens minsta lägenhet. På snygg skrivmaskin (som hon dock kallade för stenkrossen).
FaktaNelly Sachs, Sverige (född i Tyskland), fick priset 1966 ”för hennes framstående lyriska och dramatiska diktning, som med gripande styrka tolkar Israels öde”.






Nu har jag läst ut bokcirkelboken, Metro 2033. 