Så tänkte Akademien 1912–1920

Här fortsätter nu de fantastiskt spännande inläggen ”Så tänkte akademien”. Förra gången handlade det om 1901–1912, då idealitet var nyckelordet.

1912–1920 Nyorientering & neutralitet
Efter Wirséns epok började det hända grejer. Den populära Erik Axel Karlfeldt blev sekreterare och kallades därmed för ”Akademiens räddning”. Ledamöterna i Akademien blev yngre. Ja, de föryngrades inte, utan byttes ut mot yngre. Och hör och häpna, priset gick 1913 till en utomeuropeisk författare. Bara en sån sak. Sedan satte världskriget igång och det fick konsekvenser även här. Eftersom Nobel hade varit emot krig och Sverige skulle vara neutralt skulle även priset vara neutralt. Akademien bestämde sig för att inte dela ut det till en författare från någon av ”de krigförande staterna”. Det ledde dels till att det inte delades ut något pris vissa år, och dels till en stark skandinavisk period.

Här finns alla böcker jag läst från 1910-1919
(snart, lägger in en länk när jag väl läst nån från den epoken.)

Mer göttigt fakta finns i boken Nobelpriset i litteratur – en introduktion, av Sture Allén och Kjell Espmark. Kan den bli årets julklapp?

Suddig introduktion. Det var 11 minusgrader på balkongen så jag ville inte vara där så länge.