5 maj 2011

HHOPOHHOPOHH - HHOPOHHOPOHH - HHOPOHHOPOHH

Nej, det är inte en ort i Wales som du inte kan uttala.
Det är ordningen på olika saker i Elytis bok (del två).

H är hymner.
O är oden.
P är prosaberättelser.

I förordet (där hela långa raden med HOP:ar finns och förklaras) skriver Ingemar Rhedin att Elytis har sagt att "han är väl medveten om att den genomsnittlige läsaren inte alls intresserar sig för den struktur som finns i en dikt, men att han själv avsiktligt uppställer hinder för sig själv, som han måste ta sig igenom".

Det känns alltid skönt att få en förklaring.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...