Läget #2

Förra veckan gjorde jag en lägesrapport på en fast sida. Det var ju vansinnigt tjusigt, men jag vill ju kunna följa Processen. (Har Kafka vunnit Nobelpris? Måste kolla listan.) Därför kommer lägesrapporten i framtiden att presenteras som ett inlägg. Åtminstone så länge jag inte ändrar mig. Det har väl hänt, tidigare. Enstaka gånger.

Fråga: Är jag i fas?

Antal veckor:
2

Antal lästa författare:
2,5

Genomsnitt (ska ligga på 1,02):
1,25

Svar: Ja. (!!!) (Trots min minst sagt snigelfartsläsning av Herr C.)


En vacker paint-visualisering av förloppet:

Achievements

Och där ligger Herr C och är läst till två tredjedelar.
GREAT SUCCESS!

Veckans strategi i två punkter

Alltså. Nästa vecka ska jag till London. Det innebär att jag

1. Måste läsa ut Herr C före måndag (den väger cirka en miljard ton och är ICKET en bra bok för resor)
2. Ska välja vilken brittisk författare jag ska ta med mig på resan. Jag tänker att det kan ge en extra inhemsk krydda till hela veckan. Lite som om jag hade haft med mig baguetter till Frankrike. Man smälter in på ett bra sätt i lokalbefolkningen.

För att uppnå punkt 1 har jag infört TV-fri vecka. Hittills har det gått ohemult bra, det enda jag råkat se var Nyhetsmorgon igår. Men det är ju nästan som att läsa nyheterna på Internet. Same same, tar en kvart oavsett.

(Och Sveriges mästerkock kan väl omöjligen räknas som något annat än utbildning? Det är ju inget riktigt TV-program. Det vet ju alla.)

Dagens viktiga upptäckt

Min omröstning har ett eget sätt att räkna procent på. Totalt 125 %. Vad hände här???

Rösta!

J. M. Coetzee verkar vara en Nobelprisförfattare som både har blivit läst och omtyckt av många.
Nobelprisprojektet går därför in i en ny epok av episka möjligheter till interaktion. Man kan rösta!
Klicka och rösta på vilken bok jag ska läsa i den fina enkäten ute i högerspalten.
Urvalet baseras strikt på vilka böcker som finns på biblioteket i Umeå.

(PS. Man kan rösta på flera.)
(PS2. Det är inte mitt fel att det är ett fult mellanrum ner till TIPSA-grejsimojsen under omröstningen. Vet nån hur man får bort det?)

Uppdatering: Det fula mellanrummet syns bara ibland. Ingen vet varför.

Men åååh

Kris!
Jag kan inte hålla reda på namn!
Son nummer 2 heter rEfik, inte rAfik.
Och Pamuk blir bättre när man äter pizza samtidigt.

(Förresten har jag tydligen en tröja som består av 100 % pamuk. Källa: HM-etikett)

En låt som passar bra

I del två får man lära känna Rafik, en av Herr C:s söner.
För en lättillgänglig sammanfattning av hur han känner sig (under 140 sidor) kan man lyssna på (i huvudsak refrängen) i LW-låten Tvivel*:

Lars Winnerbäck - Tvivel (Spotify öppnas och börjar ibland spela direkt)

Antingen kan man tänka att Rafik pratar med sin fru Perihan.
Eller så kan man tänka att Perihan pratar med Rafik.
Det kanske varierar.



*Fast minus 90-talet, nudlar och lånade pengar.

Där man är

Hur kommer det sig att oavsett hur många spexiga och snygga bokmärken man har, så använder man saker ämnade för helt andra ändamål?

Del två - den rafflande fortsättningen

Herr C har blivit böjd och grå

sitter helst i hemmets vrå

Herr C är trött på de flesta

men ändå nöjd för det mesta.

Det går trögt

Igår 100 sidor.
Idag 0.
Men jag har iallafall en slaskrensare som matchar min bloggheader.

Del 1 = en femtedel?

Igår läste jag klart del 1 i Herr C.

Det var 100 sidor.

Det var en dag i Herr C:s liv.

Nu tänker jag att det är tur att inte Herr C heter Jack Bauer och jobbar med att bekämpa terrorister.

Hade blivit en n å g o t seg historia som tv-serie.

Och hur var namnet?

Cedvet?

Cevdet?

Cedvet?

Hur kan det vara svårare att komma ihåg hans namn än att minnas vad klockan var två sekunder efter att man kollat på mobilen?

Är det ens möjligt?

Viktig lista på yrken jag därmed inte är lämpad för:

1. Spion
2. Intervjuare i sporten
3. Diplomat
4. Nyhetsuppläsare

...

Här kommer en klapp till dej från mej det är en grej av en tjej.

Härmed introduceras ett nytt inslag på Nobelprisprojektet: "Horribla dikter under läsning."

För att hålla modet uppe och bloggen vid liv kommer jag alltså att publicera ett okänt antal dikter* med inspiration av "Herr Cevdet och hans söner".

Här kommer den första.

Herr Cevdet Herr Cevdet

varför är du så dyster
är det för att du inte har en syster
eller för att folk i staden med dig retas
eller för att du i dina finkläder svetas?



(Sen kanske han inte var så dyster hela tiden, men det finns faktiskt nånting som heter konstnärlig frihet.)

* mina tidigare publikationer utgörs av ett omfångsrikt material bestående av ytterst innovativa och ordinärt unika julklappsrim i begränsad utgåva. Det är faktiskt möjligt att de personifierar (diktifierar? poemifierar?) uttrycket "limited edition".

Inga oklarheter

Jag har fått frågan "men hur stor är tändsticksasken då?" Här posar den bredvid en normalstor enkrona.

Komparering

O. Pamuks bok är jättetjock (se jämförelse med normalstor tändsticksask) så det här kommer förmodligtvis att ta en stund. Hej så länge!

En som är väldigt bra på skikt

...

Nästa författare är från Turkiet och nämndes, lite lätt i förbifarten, i klippet ovan (som infogats för att muntra upp eventuella kultur-komplexande läsare).

Selma Lagerlöf - Herr Arnes penningar & En herrgårdssägen

På något sätt känns det som att Selma får ett övertag i den här jämförelsen. Enligt reklamlogik skulle jag uppenbart välja henne bland en hel hylla med andra tandkrämer eftersom hon finns på 20-lappen och därför syns mer än vad till exempel Churchill gör.

Dessutom har jag sedan tidigare läst en artondels gross av hennes böcker.

Och nu läste jag av bara farten två till, eftersom de var samlade i en så fin samlande samlingsvolym (med guld på, guld är fint).

"Herr Arnes penningar" var en kort och snärtig berättelse som höll uppe tempot från början till slut. Jag gillade den fast jag varken tyckte om herr Arne, Elsalill eller Torarin. Hade hoppats mer på Elsalills hämnd. Lite mer Kill Bill.

"En herrgårdssägen" var också bra även om jag börjar tröttna på böcker där kvinnor har som livsuppgift att rädda stackars män eller gå runt och lida. Gillade dock slutet, och att de hade en häst som bara ville gå när den hörde musik eftersom den hade varit karusellhäst. Vem stoppar in en karusellhäst i en roman idag liksom?

Selma får inte mindre än 5 nobelisar. Jag gillar språket och flytet och att berättelserna fångar mig. Och att det förekommer pluralböjda verbformer och ord som "genstörtig". Hennes böcker är fulla med Sverige, sagor, skrönor, död, hämnd, spöken, kärlek och folk av alla slag. Jag älskar hennes fantasi och att man får skratta åt saker och förstå att människor alltid har varit likadana. Den som vill kan nog även läsa böckerna och hitta Äkta Visdom. För att hylla denna 5-poängare lägger jag in ett avslutande citat:

"Egentligen var han inte rädd för andra djur än getter, och för hästar och hundar och kattor skulle han inte alls ha varit rädd, om han endast kunnat bli säker på att de inte voro några slags omskapade getter. Men han blev aldrig säker på den saken." (Ur En herrgårdssägen)

Fakta

Selma Lagerlöf, Sverige, fick priset 1909 på grund av "den ädla idealitet, den fantasiens rikedom och den framställningens själfullhet, som prägla hennes diktning".

En parentes

(Alltså, jag har just insett att många pristagare skriver om sjukt tunga ämnen. Och jag hade i min stora enfald tänkt att bloggen skulle vara underhållande. Och kul. Eller iallafall lättläst. Och inte ge folk ångest. Men det finns ju de som gillar "Two and a half men" så uppenbarligen kan VAD SOM HELST räknas som roligt. Oklart varför detta faktum skulle göra mig bättre till mods. Återkommer.)

Jag vilar på mitt lager

Idag har en hamster varit i farten.

Jag har lånat ett litet lager bestående av fyra pristagare från det senaste decenniet. Känns skönt att låta Prudhomme vila ett tag till tycker jag.

Detta innebär att jag har en månads läsande klartåbetart. Fast gratis.

Fler ger mer

Nästa författare blir S. Lagerlöf.
Inte minst för att jag ärvt 40 tusen miljarder Selma-böcker.
Schnygga om jag får säga det själv, vilket jag ju får.

Har rekognoscerat lite

Följande frågor ställer jag mig:

• Vad är Sveriges depåbibliotek?
• Var ligger detta?
• Har de en mejladress?
• Kommer jag att stupa på mållinjen eftersom Sully Prudhomme (Nobelpristagare nummer ett) bara finns där?

Imre Kertész - Mannen utan öde

Det är inte ofta man läser en bok om andra världskriget där huvudpersonen liksom inte bryr sig om vad som händer. Inte heller är så insatt och kärleksfull och medveten och omtyckbar.

Allt är liksom bara "jaha, nu blev jag avplockad bussen, nu blev jag inlåst på en polisstation, nu fick jag gå i ett trevligt tåg, nu blev jag inlåst på en fabrik, nu blev jag satt på ett annat tåg (varmt), nu blev jag törstig, nu blev jag sorterad (yeej), nu blev jag duschad, nu blev jag fånge, nu blev jag hungrig, nu blev jag sjuk, nu blev jag fri. Fri? Men soppan då?"

Först tänkte jag "huvudpersonen är tonåring", sedan läste jag förordet till boken. Där stod att huvudpersonen var "totalt illusionslös".

Hur som helst.

Imre får 4 nobelisar, för den som kan skriva om andra världskriget och koncentrationsläger (det värsta det värsta det värsta) utan att jag gråter fem hinkar, och istället tar över huvudpersonens synsätt och accepterar att "det som händer måste hända, hur skulle det ha kunnat bli annorlunda" kan sannerligen handskas med ord.

Dessutom var den "bra och intressant" (gilla ospecificerade, subjektiva omdömen).

Fakta
Imre Kertész, Ungern, fick priset 2002 ”för ett författarskap som hävdar den enskildes bräckliga erfarenhet mot historiens barbariska godtycke".

Klara färdiga gå

Börjar enligt tillgångsprincipen med "Mannen utan öde".

Kris i ordningsfrågan

Redan har en akut kris dykt upp. Ska jag läsa dem i tidsordning? Eller bokstavsordning? Eller i fåtagpåordning? Bibliotekets klassificeringssystemsordning? Födelsedagsordning? Oordning?

Äntligen!

Ibland får man en snilleblixt som leder till handling o.m.e.d.e.l.b.a.r.t.
Dagens snilleblixt är att jag ska läsa en bok av varje Nobelpristagare i litteratur.
Anledningen är den pocketbok jag köpte för fem kronor i helgen på Returbutiken.
Man kan ju inte läsa Imre Kertész "Mannen utan öde" utan att låta det vara startskottet på ett tvåårsprojekt som dokumenteras i bloggform.
Det kan man ju inte.
Ju.

Välkommen!